yohannA

konspiration och argument mot varandra byggs alltid på något. Det kan vara allt från ingenting
till alltning. Men betyder verkligen alla ord och småsaker så mycket i det stora hela? Kanske är
det mitt fel, kanske är det ditt fel, kanske är det bådas. Hur ska någonting som en så underbar
känsla som kärlek kunna bevisas på någotsätt. Jag är i din närhet, jag vill vara nära dig,
jag vill vara din. Finns det något annat sätt att bevisa kärlek på. Jag vill inte ge dig saker, såsom
present osv för att bevisa vad jag känner. Jag vill inte att vårat förhållande ska vara ytligt. Jag vill
känna tillit, jag vill att du ska lita på mig som jag litar på dig. Jag må ha gjort många fel men
kärleken till dig är lika stor som den var första dagen du och jag delade säng. Jag greppar
det enda vapen jag har kvar, ord. Som ett sista försök för att få dig att förstå hur jag verkligen känner.

Jag vet att jag har felat, men snälla förlåt mig en sista gång, snälla låt oss börja om, snälla
berätta hur du vill ha det. För jag vet inte längre vad jag ska göra. Det jag känner för dig är nära
på obeskrivligt, jag vill inget annat än att du och jag ska kunna leva tillsammans. Lita på mig som
jag litar på dig så lovar jag att jag inte kommer att göra dig besviken ännu engång. snälla, gråt inte
mer, det är inte värt det. Vi har varandra det finns inget att gråta över. Jag skulle så gärna vilja
rätta till dom saker jag gjort mot dig, dom saker som har gjort dig illa. Men det som är gjort
är gjort och det går tyvärr inte att ändra på hur mycket man än vill. Jag vill att du och jag ska
börja om igen, tillsammans. Glömma allt det som har varit och bara blicka framåt. Jag vet att i
det i detta ögonblick som jag skriver detta kan vara försent, men jag vet inte hur jag skulle kunna leva
utan dig. Du är mitt hem. Jag har aldrig trott på en andra gång, men med dig skulle
jag kunna försöka hur många gånger som helst.
 
Jag älskar dig hjärtat, lita på mig,

älska mig. förlåt mig.  /andii

♥