gör mig stark



visst är det tragiskt att det alltid slutar med att
vi skriker på varann och skyller över på varandra


jag är trött på att jag "aldrig har förståelse" eller vad det är
jag tänker inte vara den som bara sitter och kollar på när allt tyr bort



visst vill vi känna att vi lever?

nej, det finns nog inte mycket mer att tillägga.




saknar Phuket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentera mEra:

Trackback
RSS 2.0